Usch vad tråkigt väder vi har här på Åland! Jag ligger en bra bit efter i alla fotograferingar tack vare vädret, så trist!

Då vädret är så emot oss så sitter jag och scrollar i arkivet efter någonting passande att lysa upp med. Bilder på mammas plommonträd från 2010 fick stå för det!

 

Vad tycker ni om det här? Från mörkare till ljusare med mer sprakande färger, fick för mej att göra en liten skillnad!

Destu mer har jag inte att säga om bilderna förutom då att min kompis är awsome på att göra akrylnaglar! Själv håller jag på med gelnaglar för er som inte visste det. Har haft slut på all stuff så har inte blivit att laga naglar på länge, tråkigt nog. Tycker det är en väldigt avslappnande och kreativ hobby som jag trivs väldigt bra med. Fick för mej att beställa nya grejer till gel naglarna så om ett par veckor kan jag äntligen köra igång igen!

För övrigt så slutade inte gårdagen alls bra. Ringde min mamma på kvällen och fick en av de värsta nyheterna som finns... En av våra tre (mina) katter som finns hos mamma dog igår natt av en lo. Han var "långt" hemifrån. Våra katter går aldrig mer än 150 max 200m från huset vårt. Vår yngsta katt Dexter hade försvunnit i förrgår på kvällen runt 18 tiden. Våra katter har även stränga mat tider som de alltid håller, kommer inte katterna hem då klockan slår slaget vet man att man något har hänt. Dexter kom inte hem. Igår runt 14 tiden ringde en granne till min mormor och frågade om vi saknade en svart katt. Vilket mamma gjorde... Dexter låg vid vägkanten. Orörlig. Hel (inte påkörd, bilarna kommer runt 80-100km/h så han skulle varit sönder isf). Utan halsband (som våra alltid har på). Mormor och morfar bekräftade att en lo hade tagit honom. Han hade utan vidare blivit jagad till vägen av lon, våra katter rör sej aldrig åt det hållet, de är rädda för bilar och känner katterna irunt sej och håller sej på egna revir. Lon greppar snabbt tag i nacken, katten dör på ett ögonblick, den lämnar aldrig blodspår efter sej, flyttar intens på katten efter dödandet.

Vi vet att det funnits en lo i våra trakter men att den skulle ta en av våra var självklart en omöjlig tanke men den här gången var det vi som blev drabbade. Vi har aldrig förr mist ett djur av en annan orsak som ålder. Hela familjen har varit så ledsen sen Dexter hittades, speciellt mamma. Katten var hennes stora älskling, hennes "panter" då han var så otroligt stor och svart. Men nu är våra stora, fina katt borta, intens 4år fylld.