Kunde inte låta bli! För ett tag sedan var jag hem till en vän och tittade på 4 små (söta) kattbebisar, en av dem såg så otroligt... Grumpy ut, Kunde inte låta bli att skratta och ta en bild! Ber om ursäkt för den otroligt dåliga mobilbilden men. Erkänn, du skratta!

 

Sitter och dör som det kliar, min kompis förstärkte en av mina tatueringar för några dagar sedan, min hy tål inte alls färg! Så det slutar alltid med att huden "fräts bort" och det börjar blöda... Inte bra. Spelar ingen roll om jag har plast med salva på, det spricker ändå och det är ju så otroligt sjukt helatiden. Det är en fjäder och halva av den är färgad medan andra sidan är bara svart, den svarta sidan är hur snygg som hellst, argh! *galen*.

 

Dessutom, min kompis gick vidare i the voice of finland och ikväll blir det big partey med ett gäng kompisar så jag är lagom happy idag!

 

Have a nice day everyone, nu ut med mina fluffmonster, sminka mej och till kvällens största problem... Kläder... Skor!

 

 

Helt spontant så åkte jag plötsligt iväg till stallet idag. Tänkte att jag skulle lämna hundarna hemma, vilket jag gjorde. Hade ingen lust att ha leriga hundar att komma hem och tvätta. Lugn ridtur? Vad är det? Min snart 22åriga häst hade grym vår fiilis idag, vilket slutade med att jag nästan låg i diket.

Dreki får göra mycket "som han vill" han är en bortskämd skit, han ville galoppera, då fick han också göra det. Han är alltid så jättesnäll! Men idag... Tittade den där lilla skitungen fram... Han ville galoppera hååårt så fick han göra det också, mitt i galoppen tyckte han att han skulle busa, så... Han gjorde det, ordentligt! Han tog ett jättesprång och gjorde en 5gångers bockning efter varann och det var ingen liten heller som han brukar busa med! Efter det var han helt i egna världar, jobbig att hålla in (vilket han så gott som aldrig är, isf en gång i året som det händer, om ens det) och bara bråka hela vägen! Så där fick jag mej igen då jag sa att han var gammal gubbe då jag stod och borsta honom före ridturen. Min pojk kommer ha säkert 15år framför sej ennu om han håller sej i det här skicket som han är nu.

 

Dreki ja, jag har inte berättat nästan någonting om han. Han är då min egen häst (islandshäst) som jag köpte hösten 2007 av min kompis. Egentligen skulle han bara bli på foder för ev. senare köp men vem kan sälja sin vän? så han blev hos mej. Jag trodde att jag hade köpt en luuugn och snääääll 16åring (hade ridit honom X antal år då och då före så han var en bra bekant) men... Där fick jag mej första gången. Dreki var en riktig odåga! Vi kom inte alls överens det första halvåret! Han hade så otroligt mycket energi och blev bara piggare efter varje månad som gick. Men jag blev aldrig rädd för honom så då vi väl kommit överens att han inte bestämmer så har vi alltid kommit bra överens (förutom såklart hans hopplösa ryck som väl sitter i om de dyker upp). Dreki är född på island och kom till finland då min kompis köpte han 2005-2006?

Åren gick och plötsligt hade jag aldrig tid med honom mera, plötsligt flyttade hans 3ston på foder långt bort och jag hamnade flytta Dreki till ett annat stall. Nu dök även ekonomibristen upp. Efter många jobbiga beslut så lade jag honom ut på nätet efter att ha varit 4år tillsammans. Många hörde av sej men ingen dög åt mej, för långt borta, för ung osv... Dreki har en hård sommarexem som kräver att man faktiskt tar hand om den så för mej ville jag inte ha bara en liten flicka som får sin första ponny utan att han faktiskt skulle få den vård han behövde, jag kämpade i början väldigt hårt själv för att få hans man lååång, till sist fick jag den ner till bogen från att ha varit en stump!

Två äldre kvinnor hörde av sej och det lät bra tyckte jag så han såldes. Nu bodde han bara 30minuter körtid ifrån mej så jag kunde hälsa på honom när jag ville, super!

 

Månaderna gick och jag mådde jättedåligt över att ha sålt honom, han skulle ju aldrig behöva flytta mera! Jag gick ofta och tänkte på honom och om jag skulle få chansen att köpa tillbaka honom så skulle jag inte tveka!

Efter 9månader ifrån varandra så fick jag ett meddelande att de inte kunde ha honom kvar till min stora lycka. Såklart köpte jag tillbaka honom! Och nu är han för att stanna! Endå känner jag mej väldigt dålig över att jag inte har riktigt tid med honom men han har det bra med sina ston och jag letar någon som vill rida honom nu och då.

 

Det känns bra att få en andra chans, nu skulle jag aldrig ens tänka tanken på att sälja honom mer. Han ska få leva och dö med sitt gäng och jag kommer vara med honom helatiden. Dreki hjälpte mej så otroligt mycket psykiskt genom högstadietiderna att jag är skyldig honom allt jag har, utan han så skulle jag definitivt ha varit helt krossad! Han är en riktig charmör och ett hjärta av guld, en helt otroligt underbar häst!

 

Det var lite om Drekis och min tid tillsammans. får skämmas då jag inte skrivit något om han tidigare här i bloggen!

 

 

 

 

Vare sej du vågar erkänna det eller inte men 98% av gångerna du kommer hem är det första du gör (förutom att just och just hinna ta av ytterkläderna) är att springer till datan, tar upp locket på laptopen och trycker på knappen för att sedan spendera resten av de 50% av dagen som är kvar, kanske till och med mera.

Jag mår inte sådär jätteokej idag. Enmassa jobbigt.

Imorrn flyttar jag bort för en ett par veckor för att ha hand om hästarna. Vad passar då inte bättre som en inflamerad handled med då man ska sköta stallet? Hinner heller inte till läkare. Den gör ont vad jag än gör. Argh!

Jag hoppas verkligen tiden borta får en att lufta huvudet lite. Det börjar kännas lite för mycket igen.

 

Strax innan jag gick och lade mej igår kväll så fick jag en kick att börja städa. Jag böt lakand, städa hela badrummet, sopade och dammsög, torka damm överallt, torka golvet framför spisen etc... Oj så skönt att vakna upp med en skinande ren lägenhet! Trodde jag ja...

Då jag vaknade hade min älskade katt flyttat på mattorna, krafsat kattsand ur lådan och... Håret!

Kände mej precis som på bilden. Så klockren!

 Följ min blogg med Bloglovin