3# Lilla My

Canon eos 50D, Canon EF 75-300mm 1:4-5.6 III
 
Helt plötsligt var snön borta och allt som heter vinter. Nu då vappen ska firas så tycker jag att tiden bara sprungit iväg trots att det kändes som om det aldrig skulle blir vår.. Men här är vi nu! Lilla My bilderna är mina första modell bilder ute för iår så blev passlig invigning för den sköna kvälls solen som börjar titta fram!
 
Glad valborg allihop!

# Lilla My

 
Canon eos 50D, Canon EF 75-300mm 1:4-5.6 III
 
Slänger upp två bilder från gårdagens fotografering innan jag stänger ner datan för några timmar. Min dator bara hackar och håller på. Inge kul att sitta här då!
 

 
 
 
 

Lilla My

 
Canon eos 50D, Canon EF 75-300mm 1:4-5.6 III
 
Är helt apnöjd med dagens bilder! Tror de flesta kan gissa från vilken saga denna figur är då ni ser bilden? Den här gången var det en spontan Lilla My som fick komma fram! Då man inte mår sådär jättebra på en lördag och kompisen nyss hade färgat håret rött så får man udda ideer och bestämde oss för att dra igenom idén.
Vi höll på i över halvtimme att få upp håret, lättare sagt än gjort men efter några järntrådar i håret som höll upp tofsen och 10kg spray så blev det ju finfint!
 
Vi fotade inte på så många olika ställen, endast 3 men jag har så många bilder jag vill visa! Bestämde mej för att lägga upp den här till först, jag totalt älskar solen som reflekterar under skobottnet!
För att göra bilden mer intressant så valde jag en lite lila ton, vad tycker ni?
Mer bilder kommer imorgon, nu blev det kvällstur med hundarna och sedan och sussa, väckning 05.30.
 

Fotografering ikväll!

Igår var en riktigt rutten dag, jobbig fredag, allt för mycket. Åkte till min vän på en kaffe då jag fick en brilliant idé som passar till mina sagoteman, dock viker jag lite av från Askungen, rödluvan osv. Så ikväll ska jag åka iväg på en fotografering, äntligen! Nyfikna? Ledtrådar: Röd klänning, gröna ögon.
Vågar du gissa?

Små blå

 
Canon eos 50D, Canon macro 60mm
 
Hittade några söta blåa vid vägkanten igår kväll då jag tog sista promenaden för kvällen och plockade dem med mej hem. Årets första blommor inomhus!

Halvfärdig tatuering

 
Har varit fullt upp under veckoslutet så har inte alls hunnit blogga någonting så nu ska jag sätta mej ner i lugn och ro en stund efter storstädning av lägenheten.
I fredags påbörjades då projektet med den där Unicornen som jag lade upp bild på tidigare. Alla konturer blev intens färdiga, vi satt nämligen 3.5h och till sist tog det ont av att skinnet blev ömt, inte av det som nålen höll på med. Många säger att det gör jääätteont att tatuera skulderbladet så jag var ju skitskraj men visade sej att det inte var så farligt och då har jag rätt låg smärtgräns, jag är väldigt noijig över nålar (vilket många skrattar åt mej då jag tagit 6 piercingar och 7 tatueringar... Förståerligt). Tänker lägga bild först om två veckor efter att vi fortsatt på den. Är det någon som har väldigt bråttom kan jag väl slänga upp en men, kul med surprises va ;)
 
Nu blev det att ta katten under armen och en fet låda med glass och nå kul att se på, måste ladda ordentligt inför morgondagens jobb!
 

Hundträning

Iphone 5
 
Bjuder på en dålig mobilbild från idag. Jag är nog senil, hundträningen var inte igår fick jag veta i god tid, huh. Men idag var vi! Tänkte först lämna hausti i bilen för att träna lite med Tosca men min kompis kom med och höll the troublemaker sällskap. Haustis syfte att vara med är bara för att vara social och nåångång hoppeligen förstå att det inte hjälper att skälla trots fler hundar är med. Vi jobbr på det (långsamt). Nu då det blivit varmt så ska jag börja ha sprayflaska med så han får en dusch varje gång han är stor i munnen! Skonsamt och lätt sätt att (hoppeligen) få en skallfri hund. Vi får väl se hur det lyckas. Att kånka omkring på en sprayflaska då man är ut och gå är kanske inte något alla gör ;)
 
Medan Hausti var hopplös tränade vi att vänta med Tosca. Hon förstod först ingenting att matte gick iväg men som allt annat tog det inte många sekunder/minuter innan hon förstod att sitta still trots att jag gick längre bort. Efter 3minuter satt det och vi slutade för dagen då det gick som bäst. Sedan tog vi bara lite ögonkontakts träning, mest stod vi och chilla för att det inte skulle bli tråkigt.
Jag är riktigt nöjd med Toscas prestationer idag! Vi var på en stor parkering med 5 andra hundar + Hausti och hade henne lös. Trots att hon sprang iväg för att hälsa på de andra hundarna ett par gånger (vilket hon vände direkt till mej då jag ropade, utan att ha hälsat på andra hunden) och lite busat så är jag nöjd med hennes koncentration. Kan ju inte begära för mycket!
Nu sover båda hundarna så sött efter att ha varit med om mycket intressant med fler hundar (:
 
Att träna att vänta:
*Be hunden sitta
*Backa långsamt bakåt, Tosca ville komma med så jag använde mej först av komandot "istu" (som betyder sitt men på finska). Då stannade hon kvar.
*Lägg inte för höga krav, gå bara ett par meter att börja med. Då hunden får komma lade jag till komandot "tänne" (som betyder kom/hit på finska).
*Öka avståndet i små etapper och då hunden stannar bra kvar behöver du inte säga "sitt" i början.
"sitt, kom, mycket beröm"
 
Då Tosca kom imot mej (då hon inte fick) gick jag emot henne tyst så hon hamnade backa till sin plats igen. Lade henne att sitta och gjorde om.
 

Försenade papper

 
För en tid sedan (närmare bestämt då jag hämtade hem Tosca) så skulle jag självklart lägga hennes papper i samma mapp som Hausti har sina i, då kollade jag på skoj igenom Haustis papper och inser... Ägar papprena... Jag ha inte skickat in ägarpapprena för Hausti! Och då har jag haft han i över 1.5år, direkt brådska är det ju inte men... Pinsamt Janina, slarvigt! Så för en tid sen då jag slängde Haustis och Toscas papper iväg så kändes det som att man äntligen fick något vettigt gjort. Idag ringde de från bolaget och undrade varför hundarna hade samma ägare men olika adresser... Allting gick ju självklart på finska så jag kände mej som vanligt som en idiot och fick stamma ur mej för att försöka göra mej förstådd... På finska. Tur förstod hon vad jag sa så nu är allting i skick!
 
Imorgon blir det hundträning för oss (om det inte regnar, är ju inte sådär jättehärligt att stå i regn i "onödan" (eftersom det är en frivillig kurs, gör inget ifall man inte kommer, betalar inte osv för den). Tror jag tar båda mina åbeken med mej. Hundarna kommer förmodligen sitta i bilen turvist. Kommer öva på Toscas uppmärksamhet att hon håller koll på mej medan andra är omkring (vilket jag tror är nemas problemas så måste fundera ut någonting annat roligt åt henne, är inte så pigg på att ha henne att krypa omkring ute ennu ;)) och Hausti... Well. Hans uppmärksamhet är på aaaallt annat än min, han går fint i kopplet nu då vi är ensamma men direkt då det kommer en människa/cyklist eller ennu värre - hund imot så blir han knäpp, han viiiiiiiiill hälsa! Så tror jag kommer att köra med sprayflaska under våren, vill iaf att han ska sluta skälla, det är inte alls nå roligt. Han skällde aldrig på någon då han var yngre men vid 9månaders ålder så började han bli stor i munnen. Usch.
 
På bilden ser ni min lilla Hausti, ca 10veckor gammal. Då han var liten kallades han för Klimpen, han var en sån... Klimp, helt enkelt, haha!
 

Min fina häst

 
Snart ska jag sticka iväg till stallet för att spendera ett par timmar med Dreki, äntligen. Då han senast bråkade jättemycket och gången före det som jag red busade han riktigt lite men inte något destu märkbart men... Plötsligt fick jag den där panik känslan av att tänk om det är något med hans rygg?! Han börjar ju vara till åren men... Tanken att hans rygg skulle vara dålig skulle förstöra mej helt! Tillika som tanken att han skulle ha ont i ryggen är otroligt minimal, finns knappt. Han är en väldigt frisk "gamling", aldrig haft fång/kolik/fel i benen/ ont i munnen/andra fel (förutom då exem men det räknas inte hit nu) så skulle han ha ont i ryggen skulle jag nog få en sån otrolig chock men tanken finns ju... Så idag ska jag igen rida med sadel och peta noggrant på hans rygg/mage och söka efter "fel" som en desperat knäppgök. Wish me luck!
 
(Bilden är från september 2010, då hade han såhääär lång mn ennu, så fin han va då! Nu får jag lägga ytterligare 4år ner på att få den lika fin igen...)

Viktökning

Canon eos 50D, Canon macro 60mm
 
Äntligen. Har de senaste 4 veckorna kämpat med att få Hausti upp i vikt. I somrast då vi var till veterinären för 3de sprutan vägde han 18.5kg, tyckte även då han var på gränsen till smal, för 3-4 veckor sedan vägde han knappt 17kg då han skulle kastreras. Före det veterinärbesöket hade jag redan för längesedan börjat mata i han mängder mat men okastrerade hannar går inte så jättelätt upp i vikt mot vad kastrerade gör. Kan ju inte heller ge bara några dagar mycket mat och sedan ge jämn mängd som alla förstår. Blir bara "Bollmage" då, så ökade bara en liten mängd åt gången med hans portioner och tagit det soft, nu har han minst lagt på sej 2kg efter kastreringen och ska försöka hålla hans portioner nu också såklart.
Haustis största problem är att han ör så otroligt kräsen! Han brukade lämna sina portioner och bara äta då och då, spelade ingen roll vad jag gav, knallar behöver jag intens tro att han äter. Nu då vi har Tosca med i familjen som äter allt så har han som tur blivit lite snål av sej då hon annars gärna äter hans mat.
 
Har även varit till hundparken och lekt de senaste dagarna. Idag gick det dock lite dåligt för Tosca då hon fick en sur Schäfer på sej så hon blev liggande under, inte kul! Vi hamnade dra hundarna ifrån varandra men Tosca verkar inte ha blivit destu rädd för schäfern, hon vill inte att han kommer nära och absolut inte leka (så visade hon även före schäfern flög på, smög försiktigt undan och gömde sej bakom mej). Då schäfern flög på henne satt hon brevid mej i lugn och ro och strök sej mot mej då han kom nära, plötsligt började han skälla på henne och flög på. Vanligtvis är det en jättesnäll schäfer men ingen av oss förstår riktigt vad han fick för ryck. Jag är ingen expert på den rasen men... Well. Ni vet vad jag menar, häftiga hundar men jag har alltid varit lite skraj för dem enda sedan liten men då det här är min kompis hund så har jag vant mej med honom, han är snäll. Men vad det rycker... Fel att säga rasfel men. Några förslag?

Nr 7

 
Fick nyss den här bilden postad till min facebook. Tatuering nr 7. Om jag är nöjd? Kan knappt vänta! Min tatuerare har definitivt överträffat sej själv med ritningen den här gången! Kan inte vänta tills jag får den tatuerad på skulderbladet! Men hamnar att vänta ennu... Det ska ennu skissas färg och grejer på den, den är alltså bara halvfärdig Är så nöjd så jag bara måste skryta om den i de här skedet redan!

Loppis

 
Canon eos 50D, Canon EF-S 17-40mm 1:4 USM
 
Idag har det varit en bra dag! Fick ryck i kroppen och stack iväg för att köpa nya läppstift så morgondagen kommer vara lite extra bra med knall lila läppar! ;)
Och sedan blev det en snabb loppisrunda. Hittade ett par snygga, nästan oanvända vårstövlar med klackar av Kea lee, kom kostade mej ynkka 2€ (ca 20kr)! Att fynda är en riktig glädje!
Någon annan än mej som är galen i loppisar?

Serveringspass

 
Canon eos 50D, Canon EF-S 17-40mm 1:4 USM
 
Var en ordentligt jobbig gårdag som spenderades med mat ute med vännerna och resten av dagen... Sova så det var tyst på bloggen igår. Idag har jag gjort en liten resa för att sitta på lektion, närmare sagt försöka ta serveringspasset... Igen. Jag failade förra gången så nu tänkte jag ta lektionen också och inte bara lita på magkänslan som senast för då gick det ju dåligt ;)
Nu är jag äntligen hemma och tagit dusch och mina små barn (hundar) har varit ut en sväng. Nu tänker jag fortsätta göra ingenting och krypa under täcke med vindruvor och netflix. Gonatt allihopa!

Grumpy cat

Iphone 5
 
Kunde inte låta bli! För ett tag sedan var jag hem till en vän och tittade på 4 små (söta) kattbebisar, en av dem såg så otroligt... Grumpy ut, Kunde inte låta bli att skratta och ta en bild! Ber om ursäkt för den otroligt dåliga mobilbilden men. Erkänn, du skratta!
 
Sitter och dör som det kliar, min kompis förstärkte en av mina tatueringar för några dagar sedan, min hy tål inte alls färg! Så det slutar alltid med att huden "fräts bort" och det börjar blöda... Inte bra. Spelar ingen roll om jag har plast med salva på, det spricker ändå och det är ju så otroligt sjukt helatiden. Det är en fjäder och halva av den är färgad medan andra sidan är bara svart, den svarta sidan är hur snygg som hellst, argh! *galen*.
 
Dessutom, min kompis gick vidare i the voice of finland och ikväll blir det big partey med ett gäng kompisar så jag är lagom happy idag!
 
Have a nice day everyone, nu ut med mina fluffmonster, sminka mej och till kvällens största problem... Kläder... Skor!
 

The voice of Finland

 
Canon eos 50D, Canon EF-S 17-40mm 1:4 USM
 
Någon annan än jag som är från Finland och tittar på "The voice of Finland"? Att kolla på såna slags program (som t.ex. eurovision) är inte riktigt min grej men nu är det spännande! Det är nämligen min vän Emilia som fyllt 18 för ett tag sedan som är med och tävlar och hon har kommit ruskigt nära finalen! Det är inte heller så jättevanligt att så unga är med i programmet. Ifjol var det en från Ekenäs (min nuvarande hemstad)  som vann "the voice of Finland" (inte riktigt min favorit... Mikko Sipola men iaf). Men nu tillbaka till Emilia! Hon är då min barndomsvän och är också från raseborg! Närmare bestämt pojo men just nu tror jag hon befinner sej mest i Karis? Så kom igen, en till "från ekenäs" som vinner nu! Skulle vara riktigt awsome att ha en vän som vunnit "the voice of Finland", det är riktigt stor grej här, det är som "melodifestivalen" i svea, alla kollar!
Dessutom tycker jag att Emilia förtjänar mest att vinna hennes röst är helt sinnesjukt vacker, jag är så stolt så jag spricker!
Nej nu fortsätta kolla, bloggar kanske senare!

Dreki, dagens odåga!

Foto: Fia Bergman
 
Helt spontant så åkte jag plötsligt iväg till stallet idag. Tänkte att jag skulle lämna hundarna hemma, vilket jag gjorde. Hade ingen lust att ha leriga hundar att komma hem och tvätta. Lugn ridtur? Vad är det? Min snart 22åriga häst hade grym vår fiilis idag, vilket slutade med att jag nästan låg i diket.
Dreki får göra mycket "som han vill" han är en bortskämd skit, han ville galoppera, då fick han också göra det. Han är alltid så jättesnäll! Men idag... Tittade den där lilla skitungen fram... Han ville galoppera hååårt så fick han göra det också, mitt i galoppen tyckte han att han skulle busa, så... Han gjorde det, ordentligt! Han tog ett jättesprång och gjorde en 5gångers bockning efter varann och det var ingen liten heller som han brukar busa med! Efter det var han helt i egna världar, jobbig att hålla in (vilket han så gott som aldrig är, isf en gång i året som det händer, om ens det) och bara bråka hela vägen! Så där fick jag mej igen då jag sa att han var gammal gubbe då jag stod och borsta honom före ridturen. Min pojk kommer ha säkert 15år framför sej ennu om han håller sej i det här skicket som han är nu.
 
Dreki ja, jag har inte berättat nästan någonting om han. Han är då min egen häst (islandshäst) som jag köpte hösten 2007 av min kompis. Egentligen skulle han bara bli på foder för ev. senare köp men vem kan sälja sin vän? så han blev hos mej. Jag trodde att jag hade köpt en luuugn och snääääll 16åring (hade ridit honom X antal år då och då före så han var en bra bekant) men... Där fick jag mej första gången. Dreki var en riktig odåga! Vi kom inte alls överens det första halvåret! Han hade så otroligt mycket energi och blev bara piggare efter varje månad som gick. Men jag blev aldrig rädd för honom så då vi väl kommit överens att han inte bestämmer så har vi alltid kommit bra överens (förutom såklart hans hopplösa ryck som väl sitter i om de dyker upp). Dreki är född på island och kom till finland då min kompis köpte han 2005-2006?
Åren gick och plötsligt hade jag aldrig tid med honom mera, plötsligt flyttade hans 3ston på foder långt bort och jag hamnade flytta Dreki till ett annat stall. Nu dök även ekonomibristen upp. Efter många jobbiga beslut så lade jag honom ut på nätet efter att ha varit 4år tillsammans. Många hörde av sej men ingen dög åt mej, för långt borta, för ung osv... Dreki har en hård sommarexem som kräver att man faktiskt tar hand om den så för mej ville jag inte ha bara en liten flicka som får sin första ponny utan att han faktiskt skulle få den vård han behövde, jag kämpade i början väldigt hårt själv för att få hans man lååång, till sist fick jag den ner till bogen från att ha varit en stump!
Två äldre kvinnor hörde av sej och det lät bra tyckte jag så han såldes. Nu bodde han bara 30minuter körtid ifrån mej så jag kunde hälsa på honom när jag ville, super!
 
Månaderna gick och jag mådde jättedåligt över att ha sålt honom, han skulle ju aldrig behöva flytta mera! Jag gick ofta och tänkte på honom och om jag skulle få chansen att köpa tillbaka honom så skulle jag inte tveka!
Efter 9månader ifrån varandra så fick jag ett meddelande att de inte kunde ha honom kvar till min stora lycka. Såklart köpte jag tillbaka honom! Och nu är han för att stanna! Endå känner jag mej väldigt dålig över att jag inte har riktigt tid med honom men han har det bra med sina ston och jag letar någon som vill rida honom nu och då.
 
Det känns bra att få en andra chans, nu skulle jag aldrig ens tänka tanken på att sälja honom mer. Han ska få leva och dö med sitt gäng och jag kommer vara med honom helatiden. Dreki hjälpte mej så otroligt mycket psykiskt genom högstadietiderna att jag är skyldig honom allt jag har, utan han så skulle jag definitivt ha varit helt krossad! Han är en riktig charmör och ett hjärta av guld, en helt otroligt underbar häst!
 
Det var lite om Drekis och min tid tillsammans. får skämmas då jag inte skrivit något om han tidigare här i bloggen!
 
 
 
 

Att lära sej krypa

Canon eos 50D, Canon EF-S 17-40mm 1:4 USM
 
 
 
Har inte alls gjort nå trix med henne på en tid men idag bestämde vi oss för att lära oss krypa! Inte precis det lättaste då en Hausti tvinnar omkring som en galning och vill vara meeeed men har inte hjärta att stänga in han i sovrummet under tiden, klart att han ska få vara med! Tosca koncentrerar sej så otroligt bra på mej att Hausti inte verkar störa henne alls. Tänkt egentligen först bara "klicka in henne". Jag har inte alls klickat med henne förut... Vilket jag inte kommer göra heller, hon är jätterädd för ljudet och springer hellre iväg och så får det ju inte vara! Ett alternativ är ju att försöka sej med en klicker som har lägre ljud men jag tvivlar att Tosca alls tycker om den heller. Hon är extremt känslig för ljud och lyssnar super på ordet "bra" (samma effekt som en klicker) så jag tror jag kommer hålla mej till egna ord, vad är bättre som det?
 
Att lära sin hund krypa:
* En stor fördel är att hunden redan kan ligga, låt hunden lägga sej ner
* Håll en godis/leksak framför hunden och för sakta godisen/leksaken mot dej, då följer hunden oftast efter godisen/leksaken i krypande ställning
* Beröm för minsta lilla beteende/rörelse hunden gör och ge godisen snabbt efter klickningen/ ordet "bra".
* Upprepa detta tills hunden kryper den längd du vill men kom ihåg att träna i små etapper, jag använder mej av 1-3minuter/ gång med 30-1h pauser imellan.
* Då hunden kryper fram kan du lägga till ordet "kryp" och så småningom ta bort godisen/leksaken men håll smma handrörelse framför hunden ennu så att det sitter ordentligt.  Sedan då det fungerar felfritt kan du börja ta bort rörelsen
 
Problem som kan uppstå är att hunden blir överdrivet ivrig och stiger snabbt upp för att roffa åt sej godisen/leksaken. Det gjorde Tosca, leksaken är ju så rolig!
Göm då godisen/leksaken bakom ryggen och låt hunden lägga sej igen och försök pånytt.
Kom ihåg att inte ha godisen/leksaken så långt ifrån hunden i början, bara så att den behöver sträck på sej för att få tag i den.
 
Nyckeln är beröm, beröm och beröm!

Tung påskhelg

 
Canon eos 50D, Cnon EF-S 17-40mm 1:4 USM + Elinchrom studioblixtar
(bild från Askungen- arkivet)
 
Blev inget bloggande igår efter en jobbig påskhelg och så åkte jag och titta på 4 små lurvtottar till missekatt bebisar som var av någon ras... De hade huuge huvud och kort svans, så otroligt söta, en hade också krullig päls som kommer bli rätt lång, kattfeber!
 I samma hus fanns även ryska toy terriers 8 veckor gamla, 8 stycken. valpfeber? ohja! Jag är ingen idol av småhundar, jag föredrar större men... De var ju så otroligt sockersöta! Och idag hämtar min kompis hem två korthåriga toy terriers (ca. lika stora som chihuahuas) så ikväll blir det kaffe hos henne och stirra mej blind på bäbisarna! Och min gårdag fortsatt... Hårt. Jag var kusk från klockan 17 framtill kl 4 på natten, ni kan ju gissa hur segt det var att stiga ur bilen (som dessutom var en fet van som höll på att sluta med att jag höll på att falla med näsan i backen då jag steg ur då knäna hade låst sej) efter 6 timmar konstant sittande. Huoh. Nå väl, kul var det ju iaf!
 
 
 

teskedspixlar.blogg.se

Janina heter jag och i min värld existerar både Rödluvan och Askungen. Jag har ett brinnande intresse för fotografering och skor. Så ni kan ju gissa själva vad bloggen kommer handla om.

RSS 2.0